Det är söndagsmorgon. Jag sitter på båten tillbaka till Riga efter några dagar av sammanträden i Stockholm.Veckan som gått har det som vanligt hänt en hel del. I tisdags, den första september, talade jag inför mer än tusen personer på skolgården som ligger vid sidan av Frälsningsarméns byggnad som innehåller Högkvarter, Riga första kår och ett fritidshem.
För någon vecka sedan sa vår assistent att vi tidigare hade deltagit i skolstartsceremonin på Ryska skolan som är vår närmaste granne och givit en hälsning från Frälsningsamén. Någon dag innan skolstarten sa Rut till vår assistent att vi gärna ville vara med vid skolstarten och bad henne ringa till rektorn och fråga om det gick bra. Svaret var att vi var välkomna.
I Lettland startar alltid skolorna med en stor högtidsdag den första september och Rut och jag och vår assistent gick till skolgården. Vi hade inte anat att skolstarten var en så stor högtid. Hela skolgården var fylld av högtidsklädda barn, föräldrar och lärare. De flesta barnen hade blommor med till lärarna och eleverna stod uppställda klassvis över hela skolgården. Med föräldrar och lärare var det säkert långt över tusen personer.
Vi var de enda inbjudan gästerna utanför skolan och till saken hör att vi inte alltid haft de bästa relationerna till skolan. Vi måste köra över deras skolgård för att komma till vår byggnad och det är inte populärt att snirkla runt lekande skolbarn med våra bilar. Eleverna har vid flera tillfällen klottrat på våra väggar vilket också lett till en del problem i vår relation till skolan.
Vi blev presenterade i högtalarna som skolans goda grannar och studierektorn berättade vad Frälsningsarmén är för något. Jag höll ett kort tal där jag berättade lite mer om Frälsningsarmén, önskade skolan Guds välsignelse under skolåret, läste ett bibelord och hälsade elever, lärare och föräldrar välkomna till Frälsningsarméns aktiviteter. Vår assistent som översatte till ryska är egentligen lettisktalande, så hon bad att få mitt tal en dag i förväg så att hon hade tid på sig att göra om det till god ryska. Kvällen innan kollade vår assistent med en av kadetterna som är rysktalande så att översättningen skulle bli så bra som möjligt. Då kadetten såg manuskriptet utbrast hon förfärat: "Tänker han läsa ett bibelord för skolan! Det kan han väl inte få lov till." Men det berättade inte vår assistent för oss. I varje fall inte före skolstartshögtiden.
Jag höll mitt tal och vi överlämnade blommor till rektorn och studirektorn och alla var glada och positiva mot oss till och med efter talet.
Då vi senare kom upp till kafferummet på HK och hade vår fikastund berättade vi om att vi hade medverkat vid skolstarten. Kårledaren på Riga 1 utbrast förvånat: "Hur i all världen fick ni lov till det. De brukar aldrig ha några utomstående gäster och vi har ju inte alltid varit de bästa vänner."
Vi svarade att vi trodde att Frälsningsarmén brukade medverka vid skolstarten och tittade frågande på vår assistent. Hon svarade förläget att hon trodde att vi hade gjort det en gång tidigare för sju år sedan.
Gud kan verkligen öppna dörrar till att nå ut till människor i oanade situationer. (Eller var det vår assistenst som öppnade dörren?).
I övrigt fortsätter effekterna av den ekonomiska krisen i landet. Många skolor och sjukhus stängs på grund av att myndigheterna inte har pengar. I tisdags stängde regionsjukhuset i Bauska, söder om Riga. Kårledaren ringde och berättade att det var upplopp på gatorna och att folket hade barrikaderat tillfartsvägarna både till och från Bauska för att demonstrera mot stängningen av sjukhuset.
Polisen i Bauska ingrep inte, eftersom de hade samma uppfattning som demonstranterna, så myndigheterna fick skicka ned Riga-polisen i kravallutrustning.
Det syns ännu ingen ljusning i den ekonomiska krisen i Lettland. Stängningen av sjukhuset i Bauska innebär att en hel region står utan sjukvård och att de ca hundra sjukhusanställda blir arbetslösa tillsammans med alla dem som redan tidigare stod utan arbete.
Frälsningsarméns officerare och soldater gör en beundransvärd insats för att lindra nöden, även om resurserna är små.
Snart lägger båten till i Riga och en ny spännande vecka börjar. På tisdag har vi vår första ledarsamling. Alla officerare och föreståndare träffas en dag varje månad för information och inspiration. Det ser vi fram till.
Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar