29 jan. 2012

Söndagsmorgon i Riga den 29 januari

Så kom då vintern till slut. Vi har haft några dagar med minus 10 grader.

Veckan har varit intensiv. Den började med en tvådagarssamling med alla officerare och övriga ledare i Lettland. Det var det tredje året i rad vi inledde det nya året med Ledardagar i Skangal. Vi såg tillbaka i backspegeln vad som hände 2011 och informerade och samtalade om hur 2012 ska bli.
Här finns det flera bilder från Ledarsamlingen i Skangal

Dagen efter Skangal fick vi ta emot den första transporten med kläder och mycket annat till vårt nya centrallager i Riga. Det var FA-fyndet i Lidköping som skickade mer än 19 ton varor.
 Här finns det fler bilder från centrallagret i Riga

Arbetsveckan avslutades med två dagars undervisning i lärjungaskap för förstaårskadetterna.

 Nu har det hunnit bli söndagsmorgon igen och om några timmar är vi på väg söderut till Iecava. Vi räknar med att fem nya soldater ska invigas idag. Det var många år sedan kåren i Iecava hade en soldatinvigning sist, så det blir en stor högtid. 

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

21 jan. 2012

Söndagsmorgon i Riga den 22 januari

Tillbakablick på veckan som gått sett utifrån mitt perspektiv.

Det är söndagsmorgon i Riga. Den första snön har fallit. Inte mycket. Bara så att det täcker marken med ett tunt, vitt lager. Efter två mycket kalla och snörika vintrar kan jag inte säga att vi saknar snön eller kylan.

Veckan som gått har inneburit en hel del sammanträden och något så ovanligt som tid på kontoret för arbete.

Den här veckan har vi bestämt namnet för vår kongress i Riga den 15-17 juni. Vi har lånat idén från en skylt som finns på de flesta flygplatser och på större järnvägsstationer: Meeting Point Riga 2012. Inom kort räknar vi med att lägga upp en informationssida på nätet på svenska för att informera om detaljer om kongressen med information om program, medverkande, resealternativ, boendealternativ, mat i Riga och en del annan information. Vi räknar med en hel del svenska gäster till kongressen.

Under veckan har Rut och jag också lagt upp vår resplan under vårterminen. Vi räknar med att ha tre tillfällen på varje kår och utpost. En gudstjänst, och efter gudstjänsten inbjuder vi kårens soldater, civilmedlemmar och andra intresserade till "Open Miccrophone" (På svenska kanske "Ordet är fritt"). En samling där vi informerar om vad som sker inom Frälsningsarmén i Lettland och där vi också ger möjlighet att ställa frågor om Frälsningsarmén. Dessutom räknar vi med att ett kårutvecklingssamtal på varje kår.

I morgon, måndag, reser vi till Skangal tillsammans med alla officerare, övriga ledare och kadetterna för årets första ledardagar. Det blir fullt program både måndag och tisdag.

I helgen är alla tre sönerna för ovanlighetens skull samlade. De har rest från Stockholm, Borås och Moss (Norge) för att samlas i Drammen. Sönerna ska där spela i det svenska laget i Frälsningsarméns innebandycup. Heja Sverige!

Men nu är det söndagsmorgon. En av de få söndagsmorgnar som vi inte är ute och reser. Då får vi gå ned på gudstjänsten på Riga 1.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

18 jan. 2012

Välkomstmöte för de nya kadetterna

I söndags den 15/1 var det välkomstmöte för de nya kadetterna i Riga. Här kommer bilder från högtiden.
 De två nya kadetterna i mitten
 Officersskolans lovsångsgrupp leder församlingen i lovsång
 Andraårskadetterna följer händelserna med intresse
 Vinetas vittnesbörd
 Arturs vittnesbörd
 Riga Staff Songsters sjöng
Och naturligtvis var det blommor efter mötet

15 jan. 2012

Söndagsmorgon i Riga den femtonde januari

Nu är det söndag igen. Ännu en vecka har gått och det känns nästan naturligt att skriva datumet följt av "2012". Veckan har till stor del präglats av Officersskolan.

I måndags började "Andraårskadetterna"  sin undervisning på Officersskolan i de nya lokalerna i Agenskalns.

I onsdags var det internt Välkomstmöte på Officersskolan och dags för de två nya "Förstaårskadetterna" att börja sin undervisning.

I fredags hade Rut och jag, tillsammans med Sarah, hand om undervisningen för Andraårskadetterna, medan Norm och Isabel "trimmade" Förstaårskadetterna inför välkomstmötet på söndag.

Och idag är det söndag och det offentliga välkomstmötet för de nya kadetterna. Allt är förberett. Program är tryckt och "Bönekort" kommer att delas ut till alla mötesbesökarna så att vi kommer ihåg att be för de nya kadetterna.

Direkt efter Välkomstmötet åker Rut till Prag för att vara med om planeringen för den stora Europakongressen i oktober. Du planerar väl att komma du också?


I väntan på det önskar jag dig en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

12 jan. 2012

Inryckning för de nya kadetterna

I onsdags (11/1) var det inryckning för de nya kadetterna i Riga. De "gamla" kadetterna, tvåårskadetterna, var på plats och tog emot förstaårskadetterna. Här är en bild på alla kadetter samt lärare på Officersskolan. Det officiella välkomstmötet blir på söndag den 15 januari.

8 jan. 2012

Söndagsmorgon i Riga den 8 januari

Tillbakablick över den gångna veckan från min personliga utkikspunkt på livet.

Den första veckan av 2012 börjar närma sig sitt slut. På årets första dag invigdes sju nya frälsningssoldater på kåren i Bauska! Det var en bra början på det nya året. Flera andra kårer har rekrytundervisning och planerar för fler soldatinvigningar under året. Frälsningsarmén i Lettland växer.

Att bli frälsningssoldat innebär att man ingår ett förbund där man ger löften som i hög grad påverkar det personliga livet. Löftena kallas Krigsartiklarna.  Förmodligen finns det inget annat trossamfund som kräver så långtgående förpliktelser för att bli medlem.

Under veckan har våra ungdomsledare haft ett läger för yngre tonåringar i Skangal. Lägret samlar deltagare från hela landet.

Under veckan har också Frälsningsarméns ledare i Sverige/Lettland börjat blogga. Hon skriver bland annat två blogginlägg om frihetens pris. Den ena handlar om konsekvenserna av vår frihet att dricka alkohol:
"När jag ser mångfalden av annonser för vin i våra dagstidningar och hör Sverker Olofsson i sitt TV program (4 januari), om Sverige som håller på att supa ihjäl sig, – då undrar jag vem som betalar priset för den friheten. Barnen? Familjen? Tonåringarna? Priset betalas i varje fall inte av de annonserande bolagen och dryckeskulturlobbyisterna. Varför använder inte fler beslutsfattare (= du och jag i våra olika sammanhang) sin frihet till att säga nej till det som förstör, bryter ner och dödar?"

I det andra blogginlägget om frihet kommenterar Marie händelserna i Ukraina och beskriver mentaliteten i de före detta sovjetstaterna där den som har makten har friheten att diktera vad som är sant och rätt:

"Varför blir det så här i det fria Ukraina? En sak som slog mig under de fem år jag bodde där var vilken norm som gäller för rätt och fel samt för sant eller falskt. Min tolkning var att det synsättet fostrats fram, eller blivit ett oplanerat resultat, av Sovjetstatens ideologi. Alla mål var mätbara och alla medel blev tillåtna för att nå målen.
Det som räknades som rätt och sant var den fakta som kunde bestyrkas med ett officiellt stämplat dokument. Oavsett om alla berörda var vittnen till en annan sann verklighet så arbetade man endast utifrån den officiella varianten. En dubbelmoral som blev vardag och alla väldigt skickliga att oreflekterat leva i."

Under den gångna veckan har Officersskolan flyttat från sina lokaler i Betania, där också Riga andra kår har sina lokaler, till Agenskalns där Barnhemmet just flyttat ut. Officersskolans officerare har arbetat de flesta av dygnets timmar för att få allt färdigt till nästa vecka då både första- och andraårskadetterna ska flytta in.

Jag läser i Dagen att den systematiska slakten på kristna fortsätter i Nigeria. Den här gången var det en kyrka samt en grupp sörjande kristna som var målet. Det verkar som om orsaken att de blev dödade är att de just är kristna. De som utför slakten anges vara islamister som utför dåden i Allahs namn. Det finns de som påstår att Islam är fredens religion, men det finns mycket som tyder på motsatsen. (Läs också "Oro över etnisk rensning" i Dagens Nyheter).

Jag ber att  din vecka ska bli välsignad.
Peter Baronowsky

4 jan. 2012

Kongress i Riga

I juni inbjuder Frälsningsarmén till en kongress i Riga. Passa på att upplev en helg i Riga i förbindelse med kongressen.

Frälsningsarméns Europaledare, ledarna i Sverige och i Lettland kommer att medverka. Hornmusikkårerna från Templet (Stockholm) och Västerås kommer också att medverka samt Riga Staff Songsters och Kongresskören. På lördagsförmiddagen under kongressen inbjuder vi också till kadetternas ordinationshögtid.

1 jan. 2012

Söndagsmorgon Nyårsdagen

Ett nytt år har just börjat. Vad kommer det att föra med sig? Det är naturliga tankar en nyårsdag. Frälsningsarmén i Lettland står inför stora utmaningar.
-Vi har just stängt vårt barnhem i Riga och sagt upp personalen. En ny verksamhet ska börja ta form.
-En ny session på Officersskolan börjar i januari
-Devisen på vår flagga utanför HK "Lettland för Kristus" gäller än. Det finns många sociala behov. Det finns många människor utan Guds ljus.
Om ett år ser vi tillbaka på året som gått. Vad ska jag skriva på bloggen då?

Förra söndagen följde vi med våra fängelsemissionärer till ett fängelse i Riga. Efter rigorösa säkerhetskontroller kom vi in i det lilla kapellet som var fullt till sista plats. Rut och jag spelade kornett och piano, Irina och Andrejs sjöng. Vi serverade te och tilltugg och delade ut kuvert och frimärken så att internerna kunde skriva hem. Efter mötet var det många som stod kvar länge och ville samtala.
 På väg in i fängelset
På väg ut av fängelset

En annan nyhet är att jag har fått loppor. Kanske var det i fängelset. Kanske någon annanstans. Jag har ett antal loppbett på olika delar av kroppen och jag är faktiskt lite stolt av det. Jag tänker på en händelse då någon spottade en stor spottloska på William Booth. En av soldaterna skyndade fram för att torka bort den från uniformen. Men då sa William Booth. "Låt den vara! Det är en medalj." Jag kan känna likadant om mina loppbett även om ingen kan se den medaljen eftersom den dols under kläderna. Den visar att jag har varit bland de människor vi är kallade att betjäna. Nåväl, loppbetten börjar tyna bort och har slutat att klia och några nya har jag inte fått, så det var ett kortvarigt lidande.

Nu är det framtiden som gäller. Jag ser med spänning fram till vad som ska hända under året med både oro och tillförsikt, om man nu kan ha det samtidigt. Det är så mycket arbete som behöver göras och våra resurser är så små, men Herren kommer att ge resurser till de saker vi verkligen ska göra.

Jag ber att det kommande året ska bli ett välsignat år för dig som läser detta. Tack alla trogna läsare under året. Vetskapen att det finns många därute på nätet som läser vad jag skriver är naturligtvis en del av motivationen till att jag fortsätter.

Peter Baronowsky