29 aug. 2009

Söndagsmorgon i Riga den 30 augusti

En ny söndagsmorgon i Riga. Det märks att vi börjar gå mot slutet på sommaren. Kvällarna blir mörkare och solen ger inte längre samma värme.

Under vecka som gått har vi fortsatt våra samtal med de olika ledarna i Lettland. Vi besökte bland andra kårledarna i Liepa, ett litet samhälle inte så långt ifrån Skangal. Kårens sociala program består av soppkök och klädutdelning. Två dagar i vecka serverar kåren cirka 80 portioner. Vi frågade vem som föder människorna de övriga dagarna. Kårledarna såg förvånat på varandra och svarade att det finns ingen annan som föder dem. Den mat de får, får de från Frälsningsarmén, två gånger i veckan.

Ännu närmare Skangal ligger Sarkani. Byn består av tvåvånings hus med lägenheter. Under Sovjettiden var det militärer som bodde där. Nu är husen helt förfallna. De flesta lägenheter har varken vatten, avlopp eller eliktricitet. Här hamnar familjer som inte har någon möjlighet att bo någon annanstans. Ingen skulle förmodligen frivilligt flytta hit.

I Sarkani finns ingen affär och ingen mat att köpa. Det enda som finns till försäljning är när en man säljer sprit i en av lägnheterna. Många av föräldrarna är svårt alkoholiserade och barnen lämnas vind för våg. I byn finns 18 barn.

I Sarkani har Frälsningsarmén verksamhet flera dagar i veckan både för barnen och de vuxna. Under sommaren fick barnen från Sarkani komma på barnläger till Skangal. De trodde de hade kommit till himmelriket. En flicka som skulle gå in och duscha kom ut lika smutsig som hon gick in. Hon hade ingen aning vad man skulle göra inne i duschen.

I de kommunala skolorna serveras det lunch och ytterligare en måltid om skoldagen är lång. Detta gäller för de barn som har föräldrar som kan betala för skolmaten. De barn som inte har betalat för skolmaten får se på då de andra äter. Dessa barn har förmodligen inte heller fått någon frukost då de gick hemifrån. I Riga kostar skolmaten 1 LAT per dag (ca 15 kronor), på landsbygden förmodligen något billigare. Extramåltiden under långa skoldagar kostar 0,50 LAT. Samtidigt som jag skriver detta inlägg om skolmaten ser jag en rubrik i Dagen: Skolmat för miljoner slängs. Vi lever i värld fylld av kontraster. Det är bara en dryg timmas flygresa mellan Stockholm och Riga och ändå är levnadsvillkoren så annorlunda för skolbarnen.

Du kan läsa om de olika aktiviteterna på Fräslnignsarméns lettiska hemsida http://www.pestisanasarmija.lv/. Du får sedan välja vilket språk du vill läsa hemsidan på: lettiska, engelska eller ryska.

I går var vi på vår första lettiska begravning. Det var den nittio-åriga mamman till en av våra medarbetare på Högkvarteret i Riga. Begravningen var i en stor luthersk landsortskyrka. . Efter begravningsakten körde alla gästerna i sina bilar efter begravningbilen (en vanlig skåpbil) i kortege till en begravningplats ute i skogen. En ny begravningsgudstjänst startade där. Då den var slut sänktes kistan ned i den öppna graven. Samtidigt som begravningsgästerna sjöng ett antal psalmer började kistbärarna i sina mörka kostymer att fylla igen graven med sand. Efter en lång stund var graven igenfylld och gästerna la ned sina blomsteruppsättningar på graven under avhållandet av diverse tal.

Idag är det söndag (det är det alltid på söndagsmorgnar) och vi ska gå på gudstjänst på vår hemkår Riga 1. Den kommande veckan ska vi till Stockholm för ett antal sammanträden. Efter fem veckor i Riga hade jag trott att jag skulle ha lite hemlängtan att åka tillbaka till Stockholm. Men någon hemlängtan har inte infunnit sig. Vi bor nu i Lettland och Riga är vår hemstad.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

28 aug. 2009

Hanks: Life in Latvia

From Statesman.com:
RIGA, LATVIA — Not every American who travels abroad visits this tiny capital, much less gets here two summers in a row. Yet having briefly worked for a newspaper in the region — and having friends in the area — I've somehow ended up here more often than expected.

Read more>>

27 aug. 2009

Bilder från soldatinvigningen på Riga 2

De fyra nya soldaterna på Frälsningsarmén Riga 2
Rapport från invingninggudstjänsten finner du här>>
(Four new soldiers at Riga 2)

Samtidigt välkomnades sju rekryteer som ska gå förberedelsekurs för att bli soldater.
(Seven new recruits were also welcomed at the service)

Kårledarna på Riga 2, Irina och Andrej Konovalov
(The corps leaders)

Publikbild
(The crowd)
Speciellt inbjudna gäster
(Special guests)
Efter varje gudstjänst serveras middag för cirka hundra personer
(Dinner prepared after the service)

23 aug. 2009

Söndagsmorgon i Riga den 23 augusti

Ännu en söndagsmorgon i Riga efter en vecka full av intryck. Under veckan har vi bland annat besökt Bauska och Ruth Hansens imponerande arbete där. Vi besökte ladan som Frälsningsarmén hyr som förråd för hjälpsändningar. Flera av de andra kårerna i Lettland och flera av de kringliggande kommunerna kommer och hämtar kläder och annat från Bauskas lager för att lindra nöden på sina hemorter.

Den ekonomiska krisen märks tydligare ute på landsbygden. Frälsningsarmén i Bauska har fördubblad antalet tillfällen med soppkök för behövande. Varje gång serveras runt hundra portioner. Vi fick också höra att regionens sjukhus kommer att stänga i september i brist på pengar. Det innebär ytterligare hundra arbetslösa och minimal tillgång till läkarvård för de sjuka.

I går var det soldatinvigning på Riga andra kår. Kåren ligger i ett område med många hemlösa. Då vi kom till kåren möttes vi av två unga damer i uniform och vi undrade om det var de som skulle invigas till soldater. Vi fick svaret att det var det inte. De hade invigts till soldater tidigare. För två månader sedan!

Under gudstjänsten invigdes fyra nya soldater. En av dem bor på härbärge och tre är bostadslösa. Flera av dem avgav sitt vittnesbörd om hur de blivit befriade från sina svåra misbruksproblem. Samtidigt upptogs sju rekryter som ska gå en förberedelseklass för att eventuellt också bli soldater.
(Bilden: lokalen på Riga 2)

Församlingen som samlas på Riga 2 består huvudsakligen av rysktalande bostadslösa från området. Programmet en normal söndagförmiddag ser ut så här:
-Tidigt på morgonen samlas teamet för att förbereda för gudstjänsten. Teamet består av soldater och rekryter. Man förbereder middag och pizza för cirka hundra personer.
-En och en halvtimme före gudstjänsten visas en kristen film.
-Klockan elva börjar gudstjänsten.
-Efter gudstjänsten går första gruppen ut till matsalen, medan de övriga ser på ytterligare en kristen film och väntar på sin tur att få mat.

På onsdagskvällar har man en liknande gudstjänst med middagsservering.

Idag ska vi gå på gudstjänst på Riga 1. Kommendörerna Vic och Ros Poke som är i Riga för soldatinvigningen kommer att tala på gudstjänsten.

Veckan som kommer inleds med att vi reser till västkusten för att besöka de tre kårverksamheterna i västra delen av Lettland.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky


16 aug. 2009

Gudstjänst i Riga

Så var det dags att gå på den första "vanliga" söndagsgudstjänsten på Riga 1, den kår som kommer att vara vår hemförsamling den närmaste tiden.

Det var en mycket positiv upplevelse. Lokalen fylldes av människor i alla åldrar. De flesta mötesbesökarna var nog i åldern 15-35 år. Rut och jag bidrog till att avsevärt höja medelåldern på församlingen.

Gudstjänsten bestod av lovsång, både stilla meditativ och jublande, vittnesbörd där framför allt ungdomarna stod för vittnesbörden samt predikan om den ohederlige förvaltaren (Luk 16).

Eftersom gudstjänsten är tvåspråkig, både på lettiska och engelska, är det många utlänningar som arbetar i Riga som räknar Riga 1 som sin församling.

Vi ser fram mot att få vara en del av denna församling.

peppebaron

15 aug. 2009

Söndagsmorgon i Riga den 16 augusti

Söndagsmorgon i Riga efter en intensiv arbetsvecka.

Veckan som gick
Vi har haft besök i Riga under veckan som gick. Äldste sonen och hans familj har varit i Riga för första gången. Det har varit en höjdare att få se dem så mycket under veckan och dom har fått se mycket av Riga. Dom har provat de fantastiska stränderna både i Jurmala, väster om Riga, och Lilaste, norr om Riga på vägen mot Tallinn. I går reste de tillbaka till arbete och vardag igen.
Läget i Lettland
Landet är i kris även om man inte ser det så tydligt i Riga. Riga har många stora köpcenter. Helt i klass med de bästa i Sverige. Men då man går igenom ett köpcenter ser det ut att vara många fler anställda än det finns kunder.

I en stor fin restaurang såg jag 6 anställda och bara ett bord med några få gäster. Detta håller naturligtvis inte i längden och man kan redan se många affärer i köpcentren som har fått slå igen.

De offentliganställda har fått sina löner sänkta två gånger och vi hör om stängda sjukhus och skolor.

Hur påverkar det vårt arbete inom Frälsningsarmén i Lettland? På flera platser utför vi sociala tjänster åt kommunerna. Det kan vara barnhem, soppkök, dagcenter för barn och ungdomar. Flera kommuner har sagt upp avtalen med Frälsningsarmén och på andra platser har man aviserat att man vill skära ned anslagen. Det är inte på grund av att man inte vill ta ansvar för den sociala nöden. Man har helt enkelt inga pengar i kommunerna.

Men de neddragna bidragen till Frälsningsarmén sker i en situation där behoven bara ökar i samhället. Flera kårer planerar att öka antalet dagar då man delar ut mat.Du kan läsa om våra olika verksamheter i Lettland på vår hemsida: http://www.pestisanasarmija.lv/.

Idag är det, som sagt, söndag och Rut och jag ska gå på vår första "vanliga" söndagsgudstjänst i den kår som kommer att vara vår hemförsamling den närmaste tiden, Riga 1.

Veckan som kommer
Den kommande veckan kommer Rut att vara i Oslo en dag för ett sammanträde med ledningsgruppen för NLDI, ett samnordiskt ledarutvecklingsinstitut. I övrigt är veckan fullbokad med sammanträden och samtal.

Nästa helg är det soldatinvigning på Riga 2, en kår i ett område i Riga med stor social nöd. Kommendörerena Vic och Ros Poke kommer att medverka på gudstjänsten på Riga 2 på lördagen och på Riga 1 på söndagen.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

11 aug. 2009

Det är inte allt som är "lett" i Lettland

Lettland är ett fantastiskt land och vi har mött många fantastiska människor här i Lettland. Vi har nu levt "vardagslivet" i Lettland några veckor och vi börjar känna oss som letter. Speciellt då vi får besök från människor från Sverige som aldrig varit i Lettland tidigare känns det som om vi visste allt om Lettland, även om vi egentligen vet att vi inte vet speciellt mycket.

Det är mycket som är annorlunda i Lettland. Jag talar inte om bättre eller sämre, jag talar bara om annorlunda.

Till exempel den lettiska administrationen.

Jag behövde ett lettiskt bankkort för att komma åt min lettiska lön. Det tog bara en vecka, tre besök på banken och ett telefonsamtal från vår ekonomipersonal till banken för att få ett lettiskt bankkort.

Så var det dags för oss att registrera oss som bosatta i Lettland. Vår assistent ringde och bokade tid hos myndigheterna. Rut och jag och assistenten åkte dit i god tid. Vi fick en nummerlapp och fick sitta och vänta i en väntsal tillsammans med många andra. Bakom disken satt en lång rad med tjänstemän som skulle ta emot gästerna. Det såg ut som om de inte hade någt att göra. De satt och småpratade med varandra ända fram till dess klockan hade tickat fram till vår avtalade tid. Då rörde sig en av tjänstemännen och tryckte på en knapp och vårt nummer kom upp.

Vi gick tillsammans med tjänstemannen igenom de dokument som vi noggrant hade fyllt i. Jag tror att det var åtta sidor med frågor. Vi fick bland annat fylla i uppgifter om våra föräldrar och syskon och deras adresser. Att alla föräldrar är döda spelar ingen roll. Adressen måste stå där och när dom dog. Vi fick inte heller skriva att de fanns i himlen, utan deras senaste bostadsort här på jorden skulle anges.

Då vi gick igenom våra blanketter påpekade tjänstemannen alla frågor vi borde svarat annorlunda på, rättade dem och ville ha vår signatur vid varje ändring. Efter mycket ändrande konstaterade tjänstemannen att det hade blivit för många rättningar på blanketten. Hon kunde inte ta emot den. Vi fick nya blanketter som vi skulle fylla i och beställa en ny tid för registrering. Och, påpekade tjänstemannen, blanketten skall fyllas i med stora bokstäver (versaler) och inte med små bokstäver.

Var det inte meningen att EU skulle innebära "fri rörlighet av varor och tjänster"?

Vi har fått en ny tid nästa vecka.

Men vi ger inte upp hoppet. En vacker dag kommer våra handlingar att godkännas av tjänstemannen. Varje papper kommer att stämplas med tre olika stämplar (vi såg hur dom gjorde vid bordet vid sidan om oss), och vi kommer att få våra nya lettiska personnummer. Då kommer vi att kunna skaffa telefonabonnemang, TV-abonnemang och inernet-abonnenmang och känna oss som riktiga letter.

Men vi är glada och tacksamma att vi får vara i Lettland. Vi tackar Gud för alla tillfällen han ger oss att träna vårt tålamod. Och vi vet att vi inte är här för att förändra den lettiska statsapparaten utan för att förändra människors liv.

PB