En ny söndagsmorgon i Riga efter en vecka full av aktiviteter och intryck. Jag börjar med aktiviteterna och slutar med intrycken.I måndags hade Rut och jag samtal med kårledarna från Daugavpils och senare på dagen hade vi "Strategy board" som består av en grupp av våra ledare där vi samtalar om hur vi går vidare med Frälsningsarméns arbete i Lettland.
I tisdags hade vi vår månatliga ledardag, en heldag då vi träfar alla ledarna för de olika verksamheterna i Lettland till en inspirationsdag. Rut talade om behovet av ett visionärt ledarskap och om hur Gud ofta leder genom att ge en vision till en person eller grupp av personer. Jag talade om hur Josua fick i uppdrag att leda folket in i det som Gud hade förberett för dem och om hur vi har fått samma uppdrag.
I onsdags reste vi till Skangal för samtal med ledarna där.
I torsdags hade vi samtal med vår öppenvårdsarbetare som har en lista på 43 familjer som hon regelbundet besöker och hjälper på olika sätt. På eftermiddagen hade vi samtal med föreståndaren för Patverums, en fritidsverksamhet för barn från socialt utsatta familjer. Mellan samtalen hade vi ett besök av några vänner från England som vi visade runt i Riga.
I fredags hade vi samtal med vår regionala barnarbetare och därefter "Finance and Property board", vår styrelse där vi tar beslut om finanser och fastigheter. På kvällen hade vi information om Frälsningsarméns arbete i Lettland för en grupp från Rotary i Sverige.
I lördags uppvaktade vi vår kårledare på Riga 2 som fyllde 50 år och idag är det söndag och då har vi gudstjänst på Riga 1.
Här kommer några av de intryck som fastnat i oss under veckan och som vi bär med oss dag och natt.
Barnen som inte får någon mat. Många skolbarn i Lettland får ingen skolmat. Föräldrarna får betala för barnens skolmat och barnen till de föräldrar som inte har råd att betala får titta på då de andra barnen äter. Dessutom får de barn som inte får skollunch ofta inte heller frukost hemma innan de går till skolan. Vi har kartlagt ett antal barn i Sarkani och Seda som inte får någon mat och uppmanat kårledarna att gå till kommunen och fråga varför kommunen inte tar sitt ansvar för barnen utan mat. Svaret blir förmodligen att kommunen inte har några pengar. Om kommunen inte griper in kommer vi att be skolan skicka räkningen för dessa barns skolluncher till oss på Frälsningsarmén. Vi har inga pengar till det ännu, men vi tror att Gud kommer att påminna personer om dessa barns situation. Skolmaten för ett skolbarn är en lat per dag (ca 15 kronor). Det blir 75 kronor för en vecka och 1.500 kronor för en termin. (Det går att skicka ett bidrag. Betalningsuppgifter finns på Frälsningsarméns lettiska hemsida: www.pestisanasarmija.lv. Där kan du trycka på EN för engelsk text, om du inte hellre läser det på lettiska eller ryska).
De nya soldaterna och rekryterna på Riga 2. För någon vecka sedan var vi med om en soldatinvigning på Riga 2. De flesta medlemmarna och gudstjänstbesökrna på Riga 2 är bostadslösa. De nya soldaterna är alla bostadslösa och f.d. missbrukare. Efter den ljusa och glädjefyllda invigningsgudstjänsten fick de nya soldaterna gå tillbaka ut på gatan i hemlöshet. Det är ett under att dessa människor har kunnat vara nyktra i snart ett år då de fortfarande lever på gatan tillsammans med sina missbrukande kamrater. Vi drömmer om att kunna köpa en femrumslägenhet i området där fem av dessa nya soldater kan bo. Den kan vara i dåligt skick för de kan själva rusta upp den. Vi behöver inte ha någon personal som bor tillsammans med dem i lägenheten. Klarar de av att leva nyktra på gatan kan de klara det ännu bättre i en helnykter miljö. Hela dagarna är de på kåren och hjälper till med socialt och praktiskt arbete. Vi har inga pengar till lägenhten ännu, men att drömma är gratis. Vi har bett kårledarna undersöka vad en lägenhet i området kostar. Det kan röra sig om 150.000 SEK.
Andra intryck som sitter kvar är berättelserna från vår öppenvårdsarbetares möten med familjerna. En familj med nio barn där pappan är en av offren för Tjernobyl. En kvinna som inte har några ben och saknar en arm. På den arm hon har finns inga fingrar. Hon har suttit inomhus i många år innan vår socialarbetare kom med en rullstol till henne.
Som sagt, en vecka med många aktiviteter och många intryck. Intrycken sitter kvar länge....
Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar