Personliga reflektioner från min utsiktspunkt. (Bilden är från vårt sovrumsfönster)
Den gångna veckan har naturligtvis präglats av 20-årsjubileet av Frälsningsarméns återstart i Lettland efter femtio års ockupation. Det har varit en kapplöpning med tiden. Klockan fyra på eftermiddagen, dagen före Festen, kom den tre meter långa flaggan upp som förändrar gatubilden på Bruninieku Street (se bilden ovan). Flaggan proklamerar "Lettland för Kristus".
Ute på gården sattes det upp tält och byggdes bänkar till det "gammeldags soppköket" som vi skulle servera på vår innegård mellan mötena.
Vi hade möblerat om vår stora lokal och lyckats klämma in 350 stolar. Men vi visste att det skulle komma mycket mer än 400 besökare till Festen. Till kafeterian lånade vi stolar från den angränsande Ryska skolan. Vi lyckades klämma in ytterligare 70 stolar där och förberedde för att visa mötet på en storbildsskärm kafeterian.
Dagen kom och så även folket. Det var alldeles fullt i lokalerna....och i gångarna och i trapporna. Och folket stannade de fem timmarna det tog att ta sig igenom det omfattande programmet med två gudstjänster och soppkök. Mötet innehöll även en "farväl-del" för kommendörerna Vic och Ros Poke som besökte Lettland för sista gången före deras pensionering.
Under dagen visades även en stor utställning i lokalerna på nedre botten och under dagen såldes ett nummer av Stridsropet på lettiska och engelska. Det var det första numret av Stridsropet som gavs ut i Lettland sedan andra världskrigets utbrott 1939.
Dagen efter, på fredagen, var det "andlig dag" på officersskolan med besök av Vic and Ros Poke.
Nu är det söndag morgon och snart är det dags att gå till nästa Fest. Idag firar kåren Riga 1, sin tjugo-åriga födelsedag efter ockupationen. Sedan gäller det att försöka anpassa sig till ett normalt liv efter alla festligheterna.
Jag hoppas att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar