I måndags var den sista dagen vi hade vår julgryta ute. Det ekonomiska resultatet var inte så strålande: 1.500 kronor och fyra pepparkakor.
Men då får man tänka på att det var första gången Riga-borna såg en julgryta och att många inte vet vad Frälsningsarmén är för något. Dessutom var det så kallt så att bara de mest ivriga gjorde sig mödan värt att ta av sig handskarna och ta fram plånboken.
Vi hade planerat att spela julsånger med en brasskvartett, men det var alldelses för kallt för brass-instrument ute. Däremot sjöng flickorna från Riga 1 flera av dagarna. Du kan se och lyssna på dem här>http://www.youtube.com/watch?v=1tzpmaJ8S9s .
Men julgrytedagarna hade med sig andra vinster. Vi delade ut hundratals julkort med önskan om en god jul, ett bibelord och inbjudan till de två kårerna Riga. Vi delade också ut en broschyr med frågan "Frälsnignsarmén-Vad är det?" Dessutom fick vi också tala med många människor. Det hände till och med att vi fick stå och be med några människor ute i vinterkylan.
Effekterna av den ekonomiska krisen blir tydlig i många av samtalen. Till exempel poliserna som kom tillbaka varje kväll. Den första kvällen för att se att alla våra tillstånd var i ordning.
Någon dag senare frågade en av poliserna hur Frälsningsarmén kunde hjälpa hans familj. Hans lön hade blivit sänkt flera gånger. Hans fru var arbetslös och de hade tre barn. Han lön räcker knappt till hyran och kostnaderna för värmen...
En annan effekt av julgrytedagarna var att Lettlands ledande TV-kanal LNT ringde i tisdags. De frågade om de fick göra ett inslag om hur människor kunde hjälpa Frälsningsarmén att hjälpa andra. Det var vår devis på julgrytan "Hjälp oss att hjälpa". Olesja som svarade i telefon frågade förvånat om hur de hade kommit att tänka på Frälsningsarmén. Svaret blev att en reporter hade varit i Gamla stan dagen före och fått en broschyr om Frälsningsarmén.
I onsdags morgon spelade LNT in ett inslag från Riga 2 där Olesja berättade om hur man kunde skänka pengar, kläder eller hjälpa till som frivillig. Medan Olesja berättade visades bilder på duscharna, tvättmaskinerna, klädutdelningen och kårlokalen i Riga 2. Inslaget kommer att visas på måndag morgon.
I övrigt har veckan handlat mycket om julfester och julmöten.
I tisdags åkte Rut med våra ungdomar till Skangal. Ungdomarna har gjort ett fantastiskt fint julspel som de åker och visar på olika barnsamlingar i landet. I Skangal var det ca fyrtio barn från Drusti, Liepa, Sarkani och Seda. Samtidigt var jag på julfest tillsammans med barn och föräldrar på fritidsverksamheten Patverums.
I onsdags var det julkaffe för personalen på regionhögkvarteret och sedan julfest på barnhemmet i Agenskalns.
Julafton firade Rut och jag för första gången ensamma. Det gick bra. Våra barn har blivit stora och har nu egna familjer. På julafton hade vi också en julgudstjänt på Riga 1 tillsammans med kåren och "The International Church", en engelsktalande församling i Riga.
På juldagen fick vi gå upp före fyra på morgonen för att hinna köra till Bauska där vi hade julotta klockan 07.00. Därefter fortsatte vi till Iecava för förmiddagsgudstjänsten klockan 11.00.
Annandag jul var det julmusikgudstjänst på Riga 2. Rut och jag bidrog med duettsånger och musik på kornett och piano. Det var en fantastisk gudstjänst med soldatinvigning, rekrytupptagning, drama, konsert och middag. I morgon kommer ett reportage från mötet med bilder och filmklipp. Missa inte det!
Idag är det söndagsmorgon. Jag vaknar upp till en dag utan någon inskrivet i kalendern. Livet är underbart!
Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky
Tillbaka till huvudsidan
Någon dag senare frågade en av poliserna hur Frälsningsarmén kunde hjälpa hans familj. Hans lön hade blivit sänkt flera gånger. Hans fru var arbetslös och de hade tre barn. Han lön räcker knappt till hyran och kostnaderna för värmen...
En annan effekt av julgrytedagarna var att Lettlands ledande TV-kanal LNT ringde i tisdags. De frågade om de fick göra ett inslag om hur människor kunde hjälpa Frälsningsarmén att hjälpa andra. Det var vår devis på julgrytan "Hjälp oss att hjälpa". Olesja som svarade i telefon frågade förvånat om hur de hade kommit att tänka på Frälsningsarmén. Svaret blev att en reporter hade varit i Gamla stan dagen före och fått en broschyr om Frälsningsarmén.
I onsdags morgon spelade LNT in ett inslag från Riga 2 där Olesja berättade om hur man kunde skänka pengar, kläder eller hjälpa till som frivillig. Medan Olesja berättade visades bilder på duscharna, tvättmaskinerna, klädutdelningen och kårlokalen i Riga 2. Inslaget kommer att visas på måndag morgon.
I övrigt har veckan handlat mycket om julfester och julmöten.
I tisdags åkte Rut med våra ungdomar till Skangal. Ungdomarna har gjort ett fantastiskt fint julspel som de åker och visar på olika barnsamlingar i landet. I Skangal var det ca fyrtio barn från Drusti, Liepa, Sarkani och Seda. Samtidigt var jag på julfest tillsammans med barn och föräldrar på fritidsverksamheten Patverums.
I onsdags var det julkaffe för personalen på regionhögkvarteret och sedan julfest på barnhemmet i Agenskalns.
Julafton firade Rut och jag för första gången ensamma. Det gick bra. Våra barn har blivit stora och har nu egna familjer. På julafton hade vi också en julgudstjänt på Riga 1 tillsammans med kåren och "The International Church", en engelsktalande församling i Riga.
På juldagen fick vi gå upp före fyra på morgonen för att hinna köra till Bauska där vi hade julotta klockan 07.00. Därefter fortsatte vi till Iecava för förmiddagsgudstjänsten klockan 11.00.
Annandag jul var det julmusikgudstjänst på Riga 2. Rut och jag bidrog med duettsånger och musik på kornett och piano. Det var en fantastisk gudstjänst med soldatinvigning, rekrytupptagning, drama, konsert och middag. I morgon kommer ett reportage från mötet med bilder och filmklipp. Missa inte det!
Idag är det söndagsmorgon. Jag vaknar upp till en dag utan någon inskrivet i kalendern. Livet är underbart!
Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky
Tillbaka till huvudsidan
Jag blev nyfiken på det här med julotta. Jag trodde att det var en svensk-finsk tradition. Kan du inte berätta lite mer om hur det var?
SvaraRadera