Ruth hade inte varit i Iecava mer än ett par månader då det kom en polis och berättade att ett hus hade brunnit ned ute på landsbygden. Polisen hade hört att Frälsningsarmén delade ut kläder och kvinnan som bodde i huset hade förlorat allt hon hade.
Ruth tog sin folkabuss med Frälsningsarméemblem och körde ut till om rådet. Det rykte fortfarande från det nedbrunna huset och utanför ladan satt en ensam gammal tant. Då hon såg folkabussen och Ruth komma, sa hon: "Har ni kommit tillbaka nu?"
Det visade sig att före den sovjetiska ockupationen hade denna kvinna, som då var ung, varit rekryt på Riga första kår. Hon hann aldrig invigas till soldat innan ockupationen kom och Frälsningsarmén tvingades stänga all verksamhet.
Femtio år senare hade hon blivit gammal och satt vid sitt nedbrunna hus. Hon kände igen Frälsningsarméemblemen och det var då hon sa: "Kommer ni tillbaka nu.....då jag som bäst behöver er hjälp." Efter femtio år var Frälsningsarmén tillbaka, och de riktigt gamla kunde känna igen den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar