Söndagsmorgon den 10 april

God söndagsmorgon!

Ännu en intensiv vecka har gått och det ser mer och mer ut som om våren trots allt är på väg.

I tisdags hade vi vår månatliga ledarsamling där alla officerare, kadetter och föreståndare samlas för en dag av undervisning, information och bön.

Under veckan har vi också kunna skicka ut meddelande till kadetterna om var det ska tillbringa sin praktik under höstterminen. Kadetterna har under lång tid längtat att få reda på var de ska tillbringa en stor del av sina liv den närmaste tiden. Just nu är kadetterna i Finland på en konferens, tillsammans med kadetter från de övriga nordiska länderna.

I tisdags fick vi besök av tre damer från Norrköping. De hade med sig många tunga resväskor med varor till vårt Sociala Center i Riga. De fick också tillfälle att se verksamheten på Centret under matserveringen. Här ser du damerna från Norrköping som packar upp en resväska tillsammans med personalen på Centret:

 

Och så lite personligt, om än inte privat:

Tidigare i år var vi på begravning av Ruts sista moster Karin som blev 99 år. Bland hennes saker hittade vi ett handskrivet brev från Ruts mormor till general Evangeline Booth. I brevet tackar hon för diplomet och silverstjärnan som hon fått då hennes barn gick in på Frälsningsarméns officersskolan.

I brevet berättar hon om sitt liv med sina sju barn efter sin makes bortgång. Och hur den ene efter den andre av barnen flyttade hemifrån. Kvar blev bara Karin som största delen av sitt liv var organist i Vallby Missionshus. Ruts mormor berättade också i brevet hur alla sju barnen tjänade Gud på olika platser och på olika sätt. Fyra av barnen, två pojkar och två flickor, blev officerare i Frälsningsarmén. Gunnar i USA och Erik, Hertie och Mirjam (Ruts mor) i Sverige. Ruts mormor hade behövt sina barn hemma för att hjälpa till med försörjningen. Men den ena efter den andra kom och talade om för mormor att de hade blivit kallade av Gud att bli frälsningsofficerare. Mormors svar var alltid: När Gud kallat er då måste ni åka.

Och så fick jag se ett videoklipp där näst äldste sonsonen (11 år) var med och spelade i brassbandet på sin andra konsert någonsin. Det var en konsert i Danmark. Han står tvåa från vänster i bakre raden. Hans pappa, som dessutom råkar vara vår äldste son, står i mitten och spelar soprankornett.



Idag (söndag) spelar näst äldste sonen innebandyfinal i Elitserien i Norge. Den sänds direkt över internet.

I lördags hade vi en ledig dag och åkte ned till Lituaen och vi såg goda nyheter. Vi såg att flera storkar har återvänt till sina bon. Våren måste vara nära!

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky