Den här veckan har vi fortsatt med de årliga utvecklingssamtalen med alla officerare och övriga ledare. Nu var det dags att möta Arja. Hon är en av de verkliga pionjärerna. Hon stod på barrikaderna i förbindelse med frigörelsen från Sovjet. Hon gick till myndigheterna och krävde tillbaka Frälsningsarméns hus.
För tio år sedan startade Arja en ny utpost i Ilmaja. Då var hon sjuttio år. Idag samlar hon till gudstjänster och hemförbund ett trettiotal människor i alla åldrar som annars aldrig hade kommit i kontakt med Frälsningsarmén, kanske inte med någon annan kyrka heller. Mötena hålls i ett hus i Ilmaja, en plats som egentligen bara har detta hus förutom järnvägsstationen. Eftersom det inte finns några människor i Ilmaja så hämtar Arjas son mötesbesökarna i omkringliggande byar med en mini-buss som är mer än tjugo år gammal.
I december i år ska Arja fylla 80 år, men hon har absolut inga planer på att sluta att vara aktiv frälsningsofficer. Arja fortsätter och leder Frälsningsarmén i Ilmaja med sina femton civilmedlemmar.
Den officiella pensioneringsåldern i Lettland är 62 år, men sedan har man rätt att jobba kvar hur länge som helst. Och det är inte så lätt att säga upp en äldre arbetstagare i Lettland. Det kallas för åldersdiskrimniering.
Vill du läsa mer om Arja kan du läsa en intervju med henne på engelska här.
I fredags eftermiddag tog vi med personalen på Regionhögkvarteret till vår årliga bowlingtävling. Det gick inte så lysande för mig i år heller, men man måste ju släppa fram ungdomarna. Till nästa år måste vi hitta en annan sport om jag ska vinna.
I morgon börjar en instensiv vecka med två dagar med alla officerare och övriga ledare på Skangal. Därefter åker vi till Stockholm för sammanträden med Skangals vänner, Baltiska Barnfonden och Claphaminstitutet. Och då är vi nästan framme vid nästa söndag.
Till dess önskar jag dig en underbar vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar