Officer?

Vi håller just på med rekryteringsprocessen för den nya kullen som ska börja sin utbildning till frälsningsofficerare i Lettland i höst. Jag råkade få syn på ovanstående annons i ett köpcenter utomlands. Den handlar kanske inte om att bli officer i Frälsningsarmén, men den kan ändå vara utmanande med texten "Gör det rätta. Bli officer!".
För vår egen rekrytering har vi använt nedanstående affisch med texten: "Hur vill Gud se dig?"

Söndagsmorgon i Riga den 13 juni

Nu är det sommar i Riga! Kväll efter kväll är det ca 25 grader varmt och långa promenader som gäller. I går kväll gick vi en promenad på Jurmalastranden i solnedgången. Vi var inte ensamma. Massor av folk promenerade och många låg kvar och solade på stranden och många passade på att ta sitt första? dopp för säsongen.

Veckan har dominerats av förberedelser och genomförande av ordinationen av tre nya officerare. Alla tre har varit i tjänst en längre tid och har nu avslutat sin treåriga utbildning för att bli officerare.
Aizan är rysktalande och ansvarar tillsammans med sin man Sergejs, som är kapten, för två utposter i fattiga områden nordost om Riga.
Inga är kåreledare i Liepa tillsammans med sin man, Janis, som är envoy. Liepa hade nyligen sitt femtornårsjubileum som kår.
Aldona är vår fantastiska öppenvårdsarbetare i Riga. Hon besöker många av de mest utsatta familjerna och delar ut mat och ger praktisk hjälp. Och hon ber för dem.

 På fredagen var det förbundsdag på Officersskolan då de blivande officerarna undertecknade sitt officersförbund. På lördagen var det stor fest och ordinationsmöte på Riga 1. Tillresande från  hela landet hade kommit till Riga för den stora händelsen.

Den första september startar den nya kadettkullen på officersskolan. Vi räknar med att det blir minst sex nya kadetter som startar sin utbildning. Vår rekryteringsaffisch frågar vilken uniform Gud vill se dig i.

Vi planerar också för tjugoårsjubileum för Frälsningsarméns arbete i Lettland efter frigörelsen från ockupationen. Den 18 november, Lettlands nationaldag, är dagen för jubileet.
Vi håller samtidigt på att planera för en ny öppning i vårt stora hus i Riga. En egen körväg ut till gatan. Hittills har vi fått köra över två grannfastigheter och komma ut på en helt annan gata. Den ursprungliga planen före ockupationen var att det skulle vara en öppning i fasaden, men i och med ockupationen stängdes den.
Temat för vårt tjugoårsjubileum är Genombrott (breakthrough). Det handlar om genombrott ut till friheten på gatan från vår innestängda gård, men vi tror också för genombrott i den andliga världen.

Nu är det söndagsmorgon och gudstjänst med juniorsoldatinvigning på Riga 1. Sedan börjar en ny vecka. Jag önskar dig en välsignad vecka.

Peter Barnowsky

Söndagsmorgon den 6 juni

 Söndagsmorgon och Sveriges nationaldag efter en intensiv vecka.
I tisdags hade vi våra första officersmöten sedan vi kom till Lettland. 14 officerare och fyra kadetter var samlade till en heldag tillsammans.
I torsdags var vi med om en juniorsoldatinvigning i Sarkani. Sju nya juniorsoldater! Om du missade det under veckan kan du läsa här.
I fredags var det mycket firande. Yngsta barnbarnet fyllde ett år. Den stolta pappan hade dagen till ära skrivit en kärlekssång till sin dotter. Vill du se och höra kan du lyssna här.
Samma dag var vi också med om ett ryskt bröllop. Dimitri och Ilona, två av soldaterna på Riga 2, gifte sig på kåren. Vi fick vara med om många seder som vi inte upplevt tidigare. Bland annat gick brudparet till sina respektive föräldrar med varsitt släckt ljus. Efter det att de fått eld från sina respektive föräldrar gick de tillsammans och tände nya gemensamma ljus. En annan sed var att brudparet släppte iväg varsin vit duva att flyga fritt. Det representerar frid och kärlek (se bilden).

Efter bröllopet begav vi oss till Stockholm för en blixtvisit för att vara med om ordinationshögtiden för de svenska kadetterna. Rut och jag har varit med att undervisa den kull som nu blev färdig och vi ville gärna vara med om deras stora fest. Det började med samling på Karlaplan med marsch till Templet där högtidligheten hölls. Nästa lördag är det dags för ordinationshögtiden för våra kadetter hemma i Riga.

I övrigt har nyhetsrapporteringen under veckan dominerats av olika försök att skicka humanitär hjälp till Gaza som befinner sig under blockad. Inledningsvis blev det en enormt ensidig rapportering i svenska medier. Efterhand som veckan gick blev rapporteringen något mer nyanserad. Bland annat intervjuades en svensk professor i folkrätt som ansåg att Israel var i sin fulla rätt utfärda blockad mot Gaza och att uprätthålla att blockaden följs. 

Vad som ofta glöms bort i debatten är varför Israel överhuvudtaget har en blockad mot Gaza:

1/ Det skjuts en stadig ström av raketer från Gaza mot civilbefolkningen i Israel.

2/ Det finns länder som mer än gärna förser Hamas med alla möjliga vapen bara de avfyras mot Israel.

3/ Det finns gott om folk i Gaza som gärna använder dessa vapen för att förinta staten Israel.

Ha en välsignad vecka med fred i Israel, Gaza och i våra hjärtan

Peter Baronowsky

Juniorsoldater i Sarkani

I torsdags var det stor fest på Skangal. Sju barn från grannbyn Sarkani invigdes till juniorsoldater. I Sarkani är de flesta vuxna alkoholiserade och barnen får ofta klara sig själva.

I byn bor det cirka sjuttio människor och nu är sju av dem är juniorsoldater. Det betyder att 10 procent av alla invånare i byn är juniosoldater!!! Det finns väl knappast någon annan by eller stad eller land som slår det.

Några av de vuxna nyinvigda soldaterna från Seda vittnade och berättade med tårar i ögonen att de också hade önskat att de kunnat ta sitt beslut att följa Jesus så tidigt i åren.

Juniorsoldaterna läser upp juniorsoldatlöftena

Invigningen till juniorsoldater

Barnen håller upp sina juniorsoldatdiplom

Några av juniorsoldaterna framförde ett dockspel

Barnen visar upp några av de presenter de fick vid invigningen

Detta är inte den nya fältuniformen i Lettland!  Bilden föreställer kårledare Sergejs som berättade i sin predikan om hur han skyddade sig mot alla angripande mygg i sitt växthus. Vi måste också skydda oss mot allt ont som vill skada oss i livet.

/PB

Ordinationsgudstjänt i Riga

Lördagen den 12 juni är det ordination av de nya officerarna i Lettland. Högtiden hålls på Riga första kår kl.18.00 och leds av kommendörerna Vic och Ros Poke. Samtidigt välkomsthälsas nye chefsekreteraren Johnny Kleman. Lisbeth Månsson kommer att avtackas då hon under sommaren upptar nytt förordnande i Sverige. Det kommer att bli en stor regional samling med medverkan av Riga 1 lovsångsgrupp, Riga Staff Songsters och Riga Staff Band.

Mötesresa till västkusten

 

I söndags reste vi de tjugo milen till västkusten för att besöka kåren i Liepaja och utposten i Ilmaja. 

Lokalen i Lipepaja var fullsatt. Det var mötesbesökare i alla åldrar. Temat för gudstjänsten var "den andliga striden" och under eftermötet fylldes böneplatsen flera gånger av människor som ville överlåta sig till Gud.

Omedelbart efter gudstjänsten möblerades lokalen om och efter en stund strömmade det in barn till den väntande söndagsskolavslutningen.

 

Tidigare hade man hållit söndagsskolan på övervåningen samtidigt som gudstjänsten. Men efterhand som söndagsskolan växte fick man inte längre plats på övervåningen utan fick förlägga söndagsskolan i möteslokalen efter gudstjänsten. 

 

Efter gudstjänsten i Liepaja körde vi de fem milen till Ilmaja, som egentligen bara består av en järnvägsstation och ett hus. I bottenvåningen på huset håller Frälsningsarmén sina gudstjänster. Mötesbesökarna hämtas i kårens minibuss från de närliggande byarna.

Redan då vi körden in på tomten hörde vi musik från lokalen. Den var mer än trettio personer i alla åldrar samlade i den lilla lokalen och de satt en halvtimme före mötet och sjöng den ena sången efter den andra ifrån Frälsningsarméns sångbok. Ledare för verksamheten är den pensionerade frälsningsofficeren Arja Bergman.

 

 

Efter gudstjänsten serverades mat och sedan fick ta emot massor av blommor från barnen ute på gården innan vi kunde börja återfärden mot Riga.

Söndagsmorgon i Riga den 30 maj

Nu är den här bilden är inte tagen en söndagsmorgon. Den är överhuvudtaget inte tagen en morgon. Det är en solnedgång på Jurmala-stranden utanför Riga. Soluppgång i havet är det svårt att se i Lettland, eftersom det huvudsakligen är västkust hela vägen. Men solnedgång i havet kan man se på många ställen i Lettland.
Vi fick besök från Bistånd i Västerås. De kom med en hjälpsändning. På kvällen tog Rut och jag ut Arne och Kremena till Jurmala-stranden. Så här fint var det. Kremena Yakimova tog bilden.

Nu har de officiella bilderna kommit från Rigas Maratonlopp förra söndagen. Rut och jag sprang Mini-Maraton på 5 km.

Den här bilden bevisar minst tre saker:
-Vi kom i mål (bilden är från målgången)
-Vi sprang (i alla fall då det fanns folk som såg oss)
-Vi kom inte sist (det var faktiskt många som kom efter oss. t.ex. alla mammor med barnvagn)

Vill du se fler bilder kan du gå till Riga Maratons officiella hemsida här. Efter texten "Rut Baronowsky Pestisanas armija", längst ned på sidan, kan du trycka på "Skaitit foto" till höger, som betyder se på fotona, så kommer de fram om allt fungerar.

Nu har vi varit i Lettland i snart ett år och vi märker efterhand att det finns många kulturella skillnader. Det svenska samhället bygger i stort på tillit, medan mycket i det lettiska bygger på misstänksamhet.
I arbetslivet i Sverige kontrollerar arbetsgivaren i hög grad sig själv. Man gör egna mätningar som eventuellt ska visas upp någon gång. Vi har intenkontroll av arbetmiljön, egenkontroll av livsmedelshantering och mycket mer.
I Lettland bygger systemet på att myndigheterna kommer och kontrollerar förhållandena och utdömer olika straffåtgärder.
Systemet bygger på att myndigheterna förutsätter att man försöker undandra sig sitt ansvar.
Förra veckan fastnade en lastbil med hjälpsändning i tullen. Den innehöll kläder till fattiga och hemlösa. Lastbilen hölls kvar i tullen därför vi inte hade lämnat in en fullständig redogörelse för vilken människa som tagit emot vad i den förra transporten.
Transporten redovisade ett visst infört värde i form av kläder och om vi inte kan bevisa att vi delat ut alla kläder till olika personer med deras signaturer på handlingen, så förutsätter tullen att vi har sålt varorna och undanhållit moms och inkomstskatt.

I affärerna är det också kontroll. I Rimi stormarknader finns det detektorer som man måste passera med kundvagnarna på väg ut från affärerna (det finns ju även i Sverige). Utanför detektorerna står det uniformerade vakter som kontrollerar de inköpta varorna mot kvittot varje gång det piper. Och det gör det ofta.
Till och med i vår lilla närbutik eller i Pressbyrån (Narvesen) finns det uniformerade vakter som kontrollerar att ingen tar med sig obetalda varor ut.
Då jag berättar att vi i Sverige själva scannar våra varor och skriver ut kvitto när vi går, brukar de le åt mig och se ut ungefär som om de undrade: "Skojar han nu igen?"

Men nu är det söndagsmorgon. Idag innebär det tidig avfärd för tre timmars bilfärd till västkusten. Klockan 11.00 ska vi ha gudstjänst i Liepaja och senare klockan 15.00 ska vi ha gudstjäsnt i Ilmaja, där Arja Bergman är kårledare.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky