Medicinskt barncenter privatiseras

Efter att i många år varit en del av Frälsningsarmén i Lettland slöts i går ett avtal om privatisering av det Medicinska barncentret i Riga. På bilden undertecknas överenskommelsen mellan Guna Deksne och Frälsningarmén.

Höjda utsikter för lettiskt betyg

Från svt.se:
"Kreditvärderingsinstitutet Moody's Investors Service har höjt utsikterna för Lettlands kreditbetyg från negativa till stabila. Risken för att betyget, på Baa3, ska sänkas inom kort är därmed lägre."

Söndagsmorgon i Riga den 28 mars

Idag börjar allt en timme tidigare. Sommartiden är här! Och visst börjar det märkas att vintern håller på att släppa sitt grepp. Och även om vi inte har sett tecken på att sommaren är på väg, eller ens att våren är på väg, så skänker det tilltagande ljuset hoppet om att det kommer varmare tider.

Hopp är något som många människor saknar i Lettland. De ser ingen ljusning, inget hopp. Alkoholen blir för många människor en medicin mot hopplösheten. Alkoholen gör i sin tur hopplösheten ännu djupare de korta stunder då berusningen släpper.

I veckan träffade vi ledaren, borgmästaren, för en av de nya storkommunerna. Vi presenterade våra planer för att hjälpa och upprätta människor i en av de förslummade byarna i kommunen. Då vi med entusiasm berättade om våra planer på att rädda några av människorna från förfallet, var borgmästarens reaktion att dessa människor är hopplösa fall. Det går inte att rehabilitera dem. Hon berättade att då invånarna går ut i de omkringliggande skogarna för att stjäla ved för att värma upp sina lägnheter, så hugger de av träden i midjehöjd. De orkar inte ens böja sig och hugga av träden längre ned.

Det är möjligt att borgmästaren har rätt i att de är hopplösa. Men jag tror inte att Jesus ser på dem på det sättet. Den enda räddningen för hopplösa människor är att ge dem en liten smula hopp. Hopp frigör energi och handlingskraft.

Något som känns nytt idag är att flera kommuner ber oss att starta verksamhet inom sitt område. Det var inte länge sedan dessa kommuner såg på oss (Frälsningsarmén) med misstänksamhet och hade en avvisande attityd till vår verksamhet. Nu är det flera kommuner som erbjuder oss att hyra lägenheter, hus och anläggningar utan att betala någon hyra. Vi har just nu ett erbjudande att få hyra ett helt hus med åtta lägneheter under 30 år utan att betala hyra. Huset är naturligtvis i mycket dåligt skick.

Under den gångan veckan var vi och såg på en skola som kommer att stängas till sommaren på grund av minskande tillgång på barn i området. Skolan består av ett antal klassrum, gymnastiksal, kök, matsal och intenat. Utomhus finns idrottsplaner och en fin natur. Byggnaderna är i användbart skick. Kommunen bad oss nästan desperat att vi skulle ta över skolan utan att betala hyra.

Det är så många behov i landet och så många saker vi skulle vilja göra. Men för varje projekt vi verkligen sätter igång behöver tre saker: en gudagiven vision, pengar och människor. Ibland har vi pengarna först, ibland människorna, men det måste börja med den gudagivna visionen.

Den kommande veckan fyller hemsidan rupeba.se två år. Det har blivit ett antal tusen inlägg under de två åren och antalet besökare har ständigt ökat. Vi skulle vilja göra så mycket mer av hemsidan som också den är en gudagiven vision om att vara med och forma dagens värderingar genom att vara aktiva där de idag formas: på internet. Men tiden räcker inte till så mycket mer. Uppdateringarna av sidan sker normalt varje morgon mellan fem och sju. Men om ett antal år är vi pensionärer. Och då...

Ha en välsignad vecka

Peter Baronowsky

Söndagsmorgon 21 mars - fast inte i Riga

Söndagsmorgon - fast inte i Riga denna gång. Jag vaknar upp i Stockholm. Vi har en ledig helg och fick vara med att gratulera näst yngsta barnbarnet på hennes ett-årsdag.
Veckan började med en resa till Skangale tillsammans med svenske ambassadören och ytterligare tre personer från ambassaden. På Skangal finns det idag ett barnhem, ett kriscenter för kvinnor och en förskoleverksamhet för barn från slummen i grannbyn Sarkani. Läs mer om det här.
På tisdagen hade vi ett heldagssammanträde med vårt "Finance- & Property board". Vi har flera spännande projekt på gång. Jag återkommer då planerna klarnat något.

På onsdagen genomförde vi två programutvecklingssamtal. Ett med Riga andra kår, där man i påsk planerar sin tredje soldatinvigning sedan vi kom hit i juli förra året. Det andra samtalet hade vi med ledarna för barnhemmet Leontine Gorskas barnhem, som vi i vardagslag kallar för "Agenskalns", namnet på den stadsdel i Riga där det ligger. Här är en bild på barnhemmet i Riga:

I torsdags hade vi kandidatnämnd. Vi rekommenderade två ungdomar till kandidatskap och dagen efter fick vi besked från högkvarteret i Stockholm att de blivit antagna som kandidater till officersutbildningen. Vi har bett om sex nya kadetter till officersskolekursen som startar i Riga i september. Det fattas fortfarande fyra. Vill du vara med och be för de återstående? Här är affischen som inbjuder till Officersskolan. Frågan lyder: "Hur vill Gud se på dig?"

I går (lördag) var det som sagt det första födelsedagskalaset för näst yngsta barnbarnet. Idag, söndag, ska vi följa med barnbarnets föräldrar till Filadelfia där de är medlemmar. På eftermiddagen ska Rut och jag vara barnvakter för barnbarnet så att föräldrarna ska få ledigt några timmar. Idag är det också TV-gudstjänst från Frälsningsarmén i Uppsala. Glöm inte det!

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

Glädjerapport från Bauska

Det kom ett mail från kårledaren på Frälsningsarmén i Bauska efter besök från undomarna från Riga. Riga-ungdomarna bjöd på ett "Björn-party", en fest med skådespel.

"Hallo där borta i Riga!
Vill bara tala om att vi hade en fantastisk Björnens högtid på eftermiddagen idag. Vi hade inbjudit minsta gruppens barn 4-7 år och föräldrar... vi var oroliga, kommer dom... men vi blev egentligen för många för lokalen. 24 barn o 26 vuxna plus Rigas unga och vi själva, tillsammans 60... Dom flesta har aldrig varit på kåren utan när dom lämnat sina barn till barngruppen. 2 unga mammor sjunger redan i kören... en annan mamma går regelbundet på gudstjänst.... någons pappa skall hjälpa till med lasten på onsdag... Det känns jätteroligt att så många tog emot inbjudan. Nu måste vi ha regelbundna sammankomster där vi får föräldrarna med. Någon anmälde sig idag till vårt familjeläger i sommar... t.o.m. mannen skulle med som vi aldrig har sett. Det börjas våras blant snön i Bauska...
Glömde att gudstjänsten också var härlig kl 11. Två nya människor hittade vägen till oss.... plus alla dom andra som gör gudstjänstene så spännande. Man vet aldrig vad som händer...."

Ambassadörsbesök på Skangal

I måndags gjorde vi ett besök på Skangal med den svenske ambassadören och några av hans medarbetare (ambassadören finns med i mitten av bilden). Skangal har flera gånger under historiens gång varit förknippat med Sverige. Genom Axel Oxenstierna på 1600-talet och Palme-familjen på 1900-talet.

Under dagen besöktes även Frälsningsarméns arbete i grannbyn Sarkani.

Hälsning från ett missionsland

Hälsning frå ett missionland. Allt är inte som hemma. Människorna ser inte ut som hemma, de uppför sig inte som hemma och de har inte likadana uniformer som hemma. Men vi försöker anpassa oss...